PERSPEKTIV
Så fort jag blir ledsen eller sårad så stänger jag in mig i min bubbla, lyssnar på musik och gråter. Men när jag väl ligger där och tycker synd om mig själv så börjar jag tänka på problemet med ifrån ett annat perspektiv. Att det faktiskt finns ungdomar i min ålder som blir tvingade att ha sex av sina föräldrar för att tjäna pengar, som blir slagna av sina pappor, som inte har pengar så att det räcker till mat varje dag, som har förlorat hela sin familj, som inte har några vänner eller som går i en kriminell bana på grund av dålig uppväxt.
Då känns problemet helt plötsligt så fjuttigt, så obetydligt och så bortskämt. Och jag skäms nästan att jag ens låg där och grät. Helt plötsligt så inser man hur lyckligt lottad man är, hur bra liv man faktiskt har. Det gäller bara att komma ihåg det, jämt.
Kommentarer
Trackback